Matematikens underbara problem

Inspiration hämtad från högskoleprovet.

Länge har jag funderat på två stora frågor. Första frågan handlar om varför jag är så dålig på matte. Den andra frågan handlar om varför så många andra frågar sig samma fråga, och det är nog denna fråga som stör mig mest. Baserar sig svårigheten på att vi ungdomar blivit dummare och stökigare p.g.a sånt som internet, tv och alla andra "farliga?" saker . Ja, om man frågar Björklund men, såklart, hans slutsatser är ju en hel annan fråga.

Under hela vår skolgång får vi jämnt höra att matematiken fungerar på samma sätt som språk. Men hur lär vi oss språk egentligen? Sitter vi och läser och gör tråkiga uppgifter på samma sätt som när vi försöker lära oss ett nytt språk? Självklart är svaret nej. Språk undervisas på ett helt annorlunda sätt än vad matematik gör. På språkundervisningarna försöker lärarna att hitta andra metoder för att få eleverna att lära sig det specifika språket bättre.

Om vi kunde forma matematikundervisningen på ett liknade sätt som vi formar språkundervisningen skulle kanske fler elever förstå. Man vet redan nu att matematiken blir mycket mer intressant när den kopplas till vardagslivet, när matematiken inte blir "läsa och räkna" utan blir en del av vår verkighet. Vi måste förstå vad vi försöker lära ut till våra elever, på så sätt kan vi förbättra oss. Jan björklunds metoder är ett steg bakåt, mera ordning och reda hjälper kanske mot det ytliga men inte mot själva grundproblemet. Problemet som finns i matematikens underbara värld.